EU: s utsläppshandelssystem EU: s emissionshandelssystem. EU: s system för handel med utsläppsrätter EU: s utsläppshandelssystem är en hörnsten i EU: s politik för att bekämpa klimatförändringar och dess nyckelverktyg för att minska utsläppen av växthusgaser kostnadseffektivt. Det är världens första stora kolmarknad och förblir Den största one. operates i 31 länder alla 28 EU-länder plus Island, Liechtenstein och Norway. limits utsläpp från mer än 11.000 tunga energianvändande anläggningar kraftverk industrianläggningar och flygbolag som verkar mellan dessa länder. Omfattar cirka 45 av EU: s växthusgas Utsläpp. Ett keps - och handelssystem. EU-systemet för utsläppsrätter fungerar enligt principen om keps och handel. Ett keps fastställs på det totala beloppet för vissa växthusgaser som kan avges av anläggningar som omfattas av systemet. Kepsen sänks över tid så att totalt Utsläpp faller. Med huven får företagen eller köper utsläppsrätter som de kan handla med varandra efter behov. De kan också köpa begränsade mängder internationella krediter från utsläpp Jonsparande projekt runt om i världen Gränsen på det totala antalet utsläppsrätter som säkerställer att de har ett värde. Efter varje år måste ett bolag ge upp tillräckligt med utsläpp för att täcka alla sina utsläpp, annars kommer böter att åläggas Om ett företag minskar sina utsläpp, Det kan hålla reservkvoten för att täcka sina framtida behov eller sälja dem till ett annat företag som saknar utsläppsrätter. Leverans ger flexibilitet som säkerställer att utsläppen sänks där det kostar minst att göra. Ett robust koldioxidpris främjar också investeringar i rent, lågt - karbonteknologier. Viktiga funktioner i fas 3 2013-2020. EU: s system för utsläppsrätter är nu i sin tredje fas väsentligt annorlunda än fas 1 och 2. De viktigaste förändringarna är. En enda EU-täckande utsläppsrörelse på utsläpp gäller i stället för föregående System av nationella caps. Auctioning är standardmetoden för att fördela utsläppsrätter i stället för gratis tilldelning och harmoniserade fördelningsregler gäller för utsläppsrätterna som fortfarande ges bort gratis. Mer sektorer och gaser inkluderar D.300 miljoner utsläppsrätter avsatta i New Entrants Reserve för att finansiera utplaceringen av innovativ förnybar energiteknik och koldavskiljning och lagring genom NER 300-programmet. Sektorer och gaser som omfattas. Systemet omfattar följande sektorer och gaser med fokus på utsläpp Som kan mätas, rapporteras och verifieras med hög noggrannhet. Koldioxid CO 2 från kraftvärme och värmeproduktion. Energiintensiva industrisektorer inklusive oljeraffinaderier, stålverk och produktion av järn, aluminium, metaller, cement, kalk, Glas, keramik, massa, papper, kartong, syror och bulk organisk kemikaliemässig luftfart. Kväveoxid N 2 O från produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyoxylsyror och glyoxalperfluorkolväten PFC från aluminiumproduktion. Participation i EU ETS är obligatorisk för företag i Dessa sektorer, men i vissa sektorer ingår endast växter över en viss storlek. Säkra småinstallationer kan uteslutas om regeringar införtar skatte eller andra m Easures som kommer att minska sina utsläpp med motsvarande belopp. Inom luftfartssektorn fram till 2016 gäller EU-utsläppsrätter endast för flygningar mellan flygplatser inom EES-området. Utsläppsminskningar. EU-utsläppsminskningen har visat att man sätter pris på kol Och handel med det kan fungera Utsläpp från anläggningar i systemet faller som avsedda med cirka 5 jämfört med början av fas 3 2013 se siffror 2015. Under 2020 kommer utsläppen från sektorer som omfattas av systemet att vara 21 lägre än 2005. Koldioxidmarknaden. Under 2005 är EU ETS världens första och största internationella handel med utsläppsrätter, vilket motsvarar drygt tre fjärdedelar av internationell handel med kol. EU: s ETS är också inspirerande för utsläppshandeln i andra länder och regioner EU syftar till att koppla EU: s system för utsläppsrätter med andra kompatibla system. EU: s gemensamma ETS-lagstiftning. Karbonmarknadsrapporter. Revision av EU: s ETS för fas 3.Legislativ historia av direktiv 2003 87 EC. Work före kommissionens förslag till förslag om förslag till förslag från oktober 2001, s reaktion på behandlingen av förslaget i rådet och parlamentet, inklusive rådets gemensamma ståndpunkt. Öppna alla frågor. Frågor och svar på det reviderade EU: s utsläppshandelssystem december 2008. Vad är målet Av utsläppshandeln. Syftet med EU: s system för handel med utsläppsrätter är att hjälpa EU: s medlemsstater att uppnå sina åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. Att låta deltagande företag köpa eller sälja utsläppsrätter innebär att utsläppsminskningar kan Uppnås åtminstone kostnaden. EU ETS är hörnstenen i EU: s strategi för att bekämpa klimatförändringar. Det är det första internationella handelssystemet för koldioxidutsläpp i världen och har varit i drift sedan 2005. Från och med januari 2008 gäller det inte Endast till de 27 EU-medlemsstaterna, men också till de övriga tre medlemmarna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Norge, Island och Liechtenstein. Det täcker för närvarande över 10, 000 installationer inom energi - och industrisektorerna som tillsammans står för nästan hälften av EU: s utsläpp av koldioxid och 40 av dess totala utsläpp av växthusgaser. En ändring av EU: s emissionshandelsdirektiv som godkändes i juli 2008 kommer att medföra luftfartssektorn i System från 2012. Hur fungerar utsläppshandeln. EU: s system för handel med utsläppsrätter är ett skyddssystem och ett handelssystem, det vill säga det täcker den övergripande utsläppsnivån, men tillåter inom ramen för denna systemdeltagare att köpa och sälja utsläppsrätter som de Kräva Dessa utsläppsrätter är den gemensamma handelsvalutan i systemets hjärta. Ett bidrag ger innehavaren rätt att avge ett ton CO 2 eller motsvarande mängd annan växthusgas. Capen på det totala antalet utsläppsrätter skapar brist på marknaden. Under den första och andra handelsperioden inom ramen för systemet var medlemsstaterna skyldiga att utarbeta nationella handlingsplaner för handlingsplaner som bestämmer deras totala utsläppsminskningsnivå och hur många utsläppsrätter som till exempel Ch installationen i sitt land mottar Vid slutet av varje år måste anläggningar överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp Företag som håller sina utsläpp under nivån på sina utsläppsrätter kan sälja sina överskjutande utsläppsrätter De som står inför svårigheter att hålla sina utsläpp i linje med sina utsläppsrätter har en Val mellan att vidta åtgärder för att minska sina egna utsläpp, såsom att investera i mer effektiv teknik eller använda mindre koldioxidintensiva energikällor eller köpa de extra utsläpp som de behöver på marknaden, eller en kombination av de två sådana valen kommer sannolikt att bestämmas av släkting Kostnader På så sätt minskar utsläppen varhelst det är mest kostnadseffektivt att göra. Hur länge har EU ETS varit i drift. EU: s ETS lanserades den 1 januari 2005 Den första handelsperioden löpte i tre år till slutet av 2007 Och var en lärande genom att göra fas för att förbereda sig för den avgörande andra handelsperioden. Den andra handelsperioden började den 1 januari 2008 och löper för fem År fram till slutet av 2012 Betydelsen av den andra handelsperioden beror på att den sammanfaller med Kyoto-protokollets första åtagandeperiod, under vilken EU och andra industriländer måste uppfylla sina mål för att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser För Den andra handelsperioden EU ETS-utsläppen har begränsats till cirka 6 5 under 2005 års nivåer för att säkerställa att EU som helhet och medlemsstaterna individuellt levererar sina Kyoto-åtaganden. Vilka är de viktigaste lärdomarna från erfarenheten hittills. EU ETS har satt ett pris på kol och visat att handel med utsläpp av växthusgaser. Den första handelsperioden lyckades med framgång skapa fri handel med utsläppsrätter i hela EU, inrätta den nödvändiga infrastrukturen och utveckla en dynamisk kolmarknad. Första fasen kan vara begränsad på grund av överdriven fördelning av utsläppsrätter i vissa medlemsstater och vissa sektorer, främst beroende på ett beroende av e Uppdragsutsikter före verifierade utsläppsdata blev tillgängliga under EU: s utsläppsrätter När offentliggörandet av verifierade utsläppsdata för 2005 lyfte fram denna överallokering, reagerade marknaden som förväntat genom att sänka marknadspriset på utsläppsrätter. Tillgången till verifierade utsläppsdata har gjort det möjligt att Kommissionen att se till att kapaciteten på nationella anslag under andra fasen fastställs till en nivå som leder till reala utsläppsminskningar. Utöver att behovet av verifierade uppgifter understryks har erfarenheten hittills visat att större harmonisering inom EU: s system för utsläppsrätter är absolut nödvändigt för att säkerställa att EU uppnår sina utsläppsminskningsmål åtminstone kostnad och med minimala konkurrenssnedvridningar. Behovet av mer harmonisering är tydlig med hänsyn till hur kappan på de totala utsläppsrätterna fastställs. De två första handelsperioderna visar också att väldigt olika nationella metoder för fördelning av utsläppsrätter Till installationer hotar rättvis konkurrens på den inre marknaden Fu Dessutom behövs större harmonisering, förtydligande och förfining i fråga om systemets omfattning, tillgången till krediter från utsläppsminskningsprojekt utanför EU, villkoren för att koppla EU: s system för utsläpp till utsläppshandeln på annat håll och övervakning, kontroll och Rapporteringskrav. Vilka är de viktigaste förändringarna i EU: s system för utsläppsrätter och från vilken tidpunkt kommer de att tillämpas. De överenskomna konstruktionsförändringarna kommer att gälla från och med den tredje handelsperioden, dvs. januari 2013 Medan förberedande arbete kommer att inledas omedelbart kommer de gällande reglerna inte att ändras Fram till januari 2013 för att säkerställa att lagstadgad stabilitet upprätthålls. EU: s system för handel med utsläppsrätter i den tredje perioden kommer att vara ett effektivare, mer harmoniserat och rättvisare system. Ökad effektivitet uppnås genom en längre handelsperiod 8 år istället för 5 år, en robust Och årligen minskande utsläppstak 21 minskning 2020 jämfört med 2005 och en betydande ökning av auktionsvolymen från mindre än 4 i fas 2 till m Malm än hälften i fas 3.Mer harmonisering har kommit överens om på många områden, bland annat med avseende på cap-setting ett EU-täckande lock i stället för nationella kapslar i fas 1 och 2 och reglerna för övergångsfri fördelning. Rättvisan av Systemet har ökat avsevärt genom övergången till EU-omfattande regler för fri fördelning för industrianläggningar och genom införandet av en omfördelningsmekanism som ger nya medlemsstater rätt att auktionera fler bidrag. Hur jämför den slutliga texten med kommissionens ursprungliga förslag. Klimat - och energimål som överenskommits vid Europeiska rådets vårmöte 2007 har bibehållits och den övergripande arkitekturen i kommissionens förslag om EU: s utsläppsrätter är fortfarande intakt. Det vill säga att det kommer att finnas ett EU-täckande lock på antalet utsläppsrätter och detta Cap minskar årligen längs en linjär trendlinje, som kommer att fortsätta efter slutet av den tredje handelsperioden 2013-2020 Huvudskillnaden jämfört med förslaget är Att auktionering av utsläppsrätter kommer att fasas in långsammare. Vilka är de viktigaste förändringarna jämfört med kommissionens förslag. Sammanfattningsvis är de huvudsakliga ändringar som har gjorts i förslaget följande: Vissa medlemsstater får ett frivilligt och tillfälligt undantag Från regeln att inga utsläppsrätter ska tilldelas gratis till elproducenter från och med 2013. Detta alternativ att avvika är tillgängligt för medlemsstater som uppfyller vissa villkor som gäller koppling av elnätet, andel av ett enda fossilt bränsle i elproduktion Och BNP-capita i förhållande till genomsnittet i EU-27 Dessutom kan antalet gratis utsläppsrätter som en medlemsstat tilldelar kraftverk begränsas till 70 koldioxidutsläpp av relevanta anläggningar i fas 1 och sänks därefter under åren. Dessutom Fri tilldelning i fas 3 kan endast ges till kraftverk som är i drift eller under uppbyggnad senast i slutet av 2008. Se svar på fråga 15 Nedan. Det kommer att finnas mer detaljer i direktivet om vilka kriterier som ska användas för att bestämma sektorer eller delsektorer som anses vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage och ett tidigare offentliggörande av kommissionens lista över sådana sektorer 31 December 2009 Vidare kommer det att bli föremål för granskning när ett tillfredsställande internationellt avtal uppnås. Installationer i alla exponerade industrier kommer att få 100 gratis utsläppsrätter i den utsträckning som de använder den mest effektiva tekniken. Den fria allokeringen till industrin är begränsad till andelen utsläpp av dessa industrier i Totala utsläpp 2005-2008 Det totala antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis till anläggningar inom industrisektorer kommer att minska årligen i linje med minskningen av utsläppstaket. Medlemsstaterna kan också kompensera vissa installationer för CO 2 - kostnader som överförs i elpriserna om CO 2 - kostnader kan annars utsätta dem för risken för koldioxidläckage Kommissionen har åtagit sig att ändra gemenskapsguiden Linjer för statligt stöd för miljöskydd i detta avseende Se svar på fråga 15 nedan. Nivån på auktionering av utsläppsrätter för icke-exponerade industrier kommer att öka på linjärt sätt som föreslagits av kommissionen, men snarare än att nå 100 år 2020 kommer det att nå 70 i syfte att nå 100 år 2027. Enligt kommissionens förslag kommer 10 av utsläppsrätterna för auktionering att omfördelas från medlemsstater med hög inkomst per capita till dem med låg inkomst per capita för att stärka den ekonomiska kapaciteten Av den senare att investera i klimatvänlig teknik En bestämmelse har lagts till för en annan omfördelningsmekanism med 2 av auktionerade utsläppsrätter för att ta hänsyn till medlemsstater som 2005 hade uppnått en minskning av minst 20 utsläpp av växthusgaser jämfört med referensåret Genom Kyotoprotokollet. Andelen av auktionsintäkter som medlemsstaterna rekommenderas att använda för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringar, huvudsakligen inom E U, men även i utvecklingsländer, höjdes från 20 till 50. Texten ger en uppskattning av den föreslagna tillåtna nivån för användning av JI CDM-krediter i 20-scenariot för befintliga operatörer som fick de lägsta budgetarna att importera och använda Sådana krediter i förhållande till tilldelningar och tillgång till krediter under perioden 2008-2012 Nya sektorer, nya aktörer i perioderna 2013-2020 och 2008-2012 kommer också att kunna använda krediter Den totala summan av krediter som kan användas kommer emellertid , Inte överstiga 50 procent av minskningen mellan 2008 och 2020 På grund av en strängare utsläppsminskning i samband med ett tillfredsställande internationellt avtal skulle kommissionen kunna ge ytterligare tillgång till CER och ERU för operatörer i gemenskapssystemet Se svar på fråga 20 nedan. Intäkter från auktionering 300 miljoner utsläppsrätter från reserven för nya aktörer kommer att användas för att stödja upp till 12 demonstrationsprojekt för insamling och lagring av kol och projekt som visar innovativ teknik för förnybar energi Ett antal villkor är knutna till denna finansieringsmekanism Se svar på fråga 30 nedan. Möjligheten att välja bort små förbränningsanläggningar under förutsättning att de omfattas av likvärdiga åtgärder har utvidgats till att täcka alla små anläggningar oavsett verksamhet, utsläppströskeln har varit Ökat från 10 000 till 25 000 ton koldioxid per år och kapacitetsgränsen som förbränningsanläggningar måste uppfylla har dessutom ökats från 25 MW till 35 MW. Med dessa ökade tröskelvärden kan andelen utsläppsutsläpp som potentiellt utesluts från utsläppsrörelsen Systemet blir betydande och följaktligen har en bestämmelse lagts till för att möjliggöra en motsvarande minskning av EU-täckningen på utsläppsrätter. Om det fortfarande finns nationella fördelningsplaner NAPs. No I sina nationella handlingsplaner för första 2005-2007 och andra 2008- 2012 års handelsperioder bestämde medlemsstaterna den totala kvantiteten utsläppsrätter som skulle utfärdas och hur dessa skulle fördelas Till de berörda anläggningarna Detta tillvägagångssätt har genererat betydande skillnader i fördelningsregler som skapar incitament för varje medlemsstat att gynna sin egen industri och har lett till stor komplexitet. Från och med den tredje handelsperioden kommer det att finnas en gemensam EU-täckning Och utsläppsrätter kommer att fördelas på grundval av harmoniserade regler. Nationella fördelningsplaner kommer därför inte behövas längre. Hur kommer utsläppstaket i fas 3 att fastställas. Reglerna för beräkning av EU-täckande lock är följande. Från och med 2013 Totalt antal utsläppsrätter kommer att minska årligen på linjärt sätt Utgångspunkten för denna rad är den genomsnittliga totala kvantiteten utsläppsrätter fas 2 cap som ska utfärdas av medlemsstaterna för perioden 2008-12, justerat för att återspegla systemets bredda omfattning från 2013 samt alla små installationer som medlemsstaterna har valt att utesluta. Den linjära faktorn med vilken årligt belopp ska minska är 1 74 i förhållande till fas 2-cap. Utgångspunkten För att bestämma den linjära faktorn på 1 74 är den 20 totala minskningen av växthusgaser jämfört med 1990 vilket motsvarar en 14 minskning jämfört med 2005. Det krävs emellertid en större minskning av EU: s ETS, eftersom det är billigare att minska utsläppen i ETS-sektorer Divisionen som minimerar den totala reduktionskostnaden uppgår till 21 procent av utsläppen av utsläpp av utsläpp i EU-utsläppssektorn jämfört med 2005 år 2020. En minskning på cirka 10 jämfört med 2005 för de sektorer som inte omfattas av EU: s ETS. 21 minskningen av 2020 resulterar i en utsläppsränta i 2020 med högst 1720 miljoner utsläppsrätter och innebär en genomsnittlig fas 3 cap 2013-2020 om cirka 1846 miljoner utsläppsrätter och en minskning med 11 jämfört med fas 2-cap. Alla absoluta siffror motsvarar täckningen I början av andra handelsperioden och därför tar inte hänsyn till luftfart som kommer att läggas till 2012 och andra sektorer som kommer att läggas till i fas 3. Slutliga siffror för de årliga utsläppstakten i ph Ase 3 kommer att fastställas och offentliggöras av kommissionen senast den 30 september 2010. Hur kommer utsläppstaket bortom fas 3 att bestämmas. Den linjära faktor på 1 74 som användes för att bestämma fas 3-kapaciteten kommer att fortsätta att gälla efter utgången av handelsperioden 2020 och kommer att bestämma kapaciteten för den fjärde handelsperioden 2021-2028 och därefter. Den kan revideras senast 2025. Faktum är att betydande utsläppsminskningar på 60-80 jämfört med 1990 kommer att behövas senast 2050 för att nå det strategiska målet att Begränsar den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till högst 2 C över preindustriella nivåer. En EU-täckande utsläppsrätter på utsläppsrätter kommer att fastställas för varje enskilt år. Detta kommer att minska flexibiliteten för de berörda installationerna. Inte flexibilitet för installationerna kommer inte att vara Reduceras alls Under några år måste de behöriga myndigheterna utfärda de utsläppsrätter som ska auktioneras och distribueras senast den 28 februari. Den sista dagen för operatörerna att överlämna utsläppsrätter är den 30 april Året efter det år då utsläppen ägde rum Således får operatörerna ersättningar för det aktuella året innan de måste lämna in utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp för det föregående året. Tilläggsbeloppen är giltiga under hela handelsperioden och eventuella överskottsersättningar kan nu bankas för Användning i efterföljande handelsperioder I detta avseende kommer inget att förändras. Systemet kommer att förbli baserat på handelsperioder, men den tredje handelsperioden kommer att ligga åtta år, 2013-2020, i motsats till fem år för andra fasen 2008-2012. För den andra handelsperioden bestämde medlemsstaterna generellt att fördela lika stora mängder utsläppsrätter för varje år. Den linjära minskningen varje år från 2013 kommer bättre att motsvara de förväntade utsläppstrenderna under perioden. Vilka är de preliminära årliga utsläppsnivåerna för ETS för perioden 2013 till 2020. De preliminära årliga kapitalkraven är enligt följande. Dessa siffror är baserade på ETS: s tillämpningsområde som gäller i fas 2 2008 till 2 012 och kommissionens beslut om de nationella fördelningsplanerna för fas 2 som uppgår till 2083 miljoner ton. Dessa siffror kommer att anpassas av flera skäl. För det första kommer anpassningen att göras för att ta hänsyn till utvidgningarna av räckvidd i fas 2, förutsatt att Medlemsstaterna underbygger och verifierar deras utsläpp som härrör från dessa förlängningar För det andra kommer anpassningen att göras med avseende på ytterligare förlängningar av ETS: s omfattning under den tredje handelsperioden. För det tredje kommer eventuell borttagning av små anläggningar att leda till en motsvarande minskning av Cap För det fjärde beaktar siffrorna inte inslaget av luftfart eller utsläpp från Norge, Island och Liechtenstein. Om utsläppsrätter fortfarande tilldelas gratis. Dina industrianläggningar kommer att få övergångsfri tilldelning och i de medlemsstater som är berättigade till Det frivilliga undantaget, kraftverk kan, om medlemsstaten bestämmer det, också få gratis utsläpp. Det beräknas åtminstone Hälften av de tillgängliga utsläppsrätterna från och med 2013 kommer att auktioneras. Eftersom majoriteten av utsläppsrätterna har tilldelats kostnadsfritt till anläggningar under första och andra handelsperioderna föreslog kommissionen att auktionering av utsläppsrätter skulle bli grundprincipen för tilldelning Eftersom auktionering bäst säkerställer systemets effektivitet, öppenhet och enkelhet och skapar det största incitamentet för investeringar i en koldioxidsnål ekonomi. Det överensstämmer bäst med principen att förorenaren betalar och undviker att ge slöseri till vissa sektorer som har gått över den nominella kostnaden för Ersättningar till sina kunder trots att de erhålls gratis. Hur kommer utsläppsrätter utdelas gratis. Den 31 december 2010 kommer kommissionen att anta EU-omfattande regler som kommer att utvecklas under ett kommittéförfarande. Kommittéer Dessa regler kommer att harmonisera allokeringarna fullt ut och således Alla företag inom EU med samma eller liknande aktiviteter kommer att omfattas av samma regler Es kommer så långt som möjligt att säkerställa att fördelningen främjar koldränta tekniker. De antagna reglerna föreskriver att i så stor utsträckning som möjligt ska fördelningen baseras på så kallade riktmärken, ega antal utsläppsrätter per kvantitet historisk produktion. Sådana regler belönar operatörer som Har vidtagit tidiga åtgärder för att minska växthusgaser, bättre återspeglar principen att förorenaren betalar och ger starkare incitament att minska utsläppen eftersom anslagen inte längre skulle bero på historiska utsläpp. Alla anslag ska fastställas före början av den tredje handelsperioden och ingen ex - Postanpassningar kommer att tillåtas. Vilka anläggningar kommer att få gratis tilldelningar och vilka inte kommer? Hur kommer negativa effekter på konkurrenskraften att undvikas. Med tanke på deras förmåga att vidarebefordra den ökade kostnaden för utsläppsrätter är full auktionering regeln från och med 2013 för el Generatorer Men medlemsstater som uppfyller vissa villkor för deras sammankoppling Y eller deras andel av fossila bränslen i elproduktion och BNP per capita i förhållande till genomsnittet i EU-27 har möjlighet att tillfälligt avvika från denna regel med avseende på befintliga kraftverk. Auktionsräntan under 2013 ska vara minst 30 i Förhållande till utsläpp under den första perioden och måste öka gradvis till 100 senast 2020. Om alternativet tillämpas måste medlemsstaten åta sig att investera i förbättring och uppgradering av infrastrukturen, i ren teknik och vid diversifiering av deras energimix Och leverantörskällor för ett belopp i den utsträckning det är möjligt, lika med marknadsvärdet av den fria allokeringen. I andra sektorer kommer de kostnadsfria tilldelningarna att fasas ut gradvis från och med 2013, med medlemsstaterna att komma igång vid 20 auktioner under 2013 och öka till 70 auktionering 2020 med sikte på att nå 100 år 2027 Ett undantag kommer dock att göras för anläggningar i sektorer som befinner sig utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage E Denna risk skulle kunna uppstå om EU: s emissionshandelsprogram ökade produktionskostnaderna så mycket att företagen beslutade att flytta produktionen till områden utanför EU som inte är föremål för jämförbara utsläppsbegränsningar. Kommissionen kommer att bestämma berörda sektorer senast den 31 december 2009. Kommer bland annat att bedöma huruvida de direkta och indirekta ytterligare produktionskostnader som framkallas genom genomförandet av ETS-direktivet som andel av bruttovärdet, överstiger 5 och huruvida det totala värdet av dess export och import dividerat med det totala värdet av omsättning och import överstiger 10 Om resultatet för något av dessa kriterier överstiger 30, skulle sektorn också anses vara utsatt för en betydande risk för koldioxidläckage. Installationer i dessa sektorer skulle få 100 av deras andel i den årligen minskade totala kvoten av utsläppsrätter. Av dessa industrier är utsläppen bestämd i förhållande till totala utsläpp av utsläpp under 2005 till 2007.CO 2 kostnader överfördes i N elpriser kan också utsätta vissa installationer för risken för koldioxidläckage För att undvika sådan risk kan medlemsstaterna ge ersättning för sådana kostnader. Eftersom det inte finns ett internationellt avtal om klimatförändringar har kommissionen åtagit sig att ändra Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för miljöskydd i detta avseende. Enligt ett internationellt avtal som säkerställer att konkurrenter i andra delar av världen har en jämförbar kostnad kan risken för koldioxidläckage vara försumbar. Därför kommer kommissionen senast den 30 juni 2010 att Genomföra en djupgående bedömning av situationen för den energiintensiva industrin och risken för koldioxidläckage i ljuset av resultatet av de internationella förhandlingarna och med beaktande av eventuella bindande sektorsöverenskommelser som kan ha avslutats. Rapporten kommer att vara Tillsammans med eventuella förslag som anses lämpliga. Dessa kan eventuellt innefatta att bibehålla eller justera andelen av allo Wances mottagna gratis till industrianläggningar som är särskilt utsatta för global konkurrens eller inklusive importörer av de berörda produkterna i ETS. Vilka ska organisera auktionerna och hur kommer de att utföras. Medlemsstaterna kommer att ansvara för att de utsläppsrätter som ges Till dem auktioneras Varje medlemsstat måste bestämma om den vill utveckla sin egen auktionsinfrastruktur och plattform eller om man vill samarbeta med andra medlemsstater för att utveckla regionala eller EU-omfattande lösningar. Fördelningen av auktionsrättigheterna till medlemsstaterna är till stor del Baserat på utsläpp i fas 1 i EU: s system för utsläppsrätter, men en del av rättigheterna kommer att omfördelas från rikare medlemsstater till fattigare för att ta hänsyn till den lägre BNP per capita och högre utsikter för tillväxt och utsläpp bland de senare. Det är fortfarande Om 10 av rättigheterna till auktionstillägg kommer att omfördelas från medlemsstater med hög inkomst per capita till dem med låga per Capitainkomst för att stärka den senare ekonomiska kapaciteten för att investera i klimatvänlig teknik. En bestämmelse har dock lagts till för en annan omfördelningsmekanism om 2 för att ta hänsyn till medlemsstater som 2005 hade uppnått en minskning av minst 20 i växthus Gasutsläpp jämfört med referensåret enligt Kyotoprotokollet. Nio medlemsstater dra nytta av denna bestämmelse. En auktionering måste respektera reglerna för den inre marknaden och måste därför vara öppen för alla potentiella köpare på icke-diskriminerande villkor. Den 30 juni 2010 Kommissionen kommer att anta en förordning genom kommittéförfarandet som kommer att tillhandahålla lämpliga regler och villkor för att säkerställa effektiva samordnade auktioner utan att störa utsläppsmarknaden. Hur många utsläppsrätter kommer varje medlemsstats auktion och hur bestäms detta belopp. Alla utsläppsrätter som inte tilldelas Kostnadsfritt kommer att auktioneras Totalt 88 av utsläppsrätter som ska auktioneras av ea Ch-medlemsstaten fördelas på grundval av medlemsstatens andel av historiska utsläpp inom EU-systemet för utsläppsrätter. För solidaritets - och tillväxtfördelningen fördelas 12 av den totala kvantiteten på ett sätt som tar hänsyn till BNP per capita och resultaten enligt Kyoto-protokollet. Vissa sektorer och gaser är täckta från och med 2013. ETS omfattar anläggningar som utför specificerade verksamheter Sedan starten har den täckt över vissa kapacitetsgränser, kraftverk och andra förbränningsanläggningar, oljeraffinaderier, koksugnar, järn - och stålverk Och fabriker som tillverkar cement, glas, kalk, tegelsten, keramik, massa, papper och papper. För växthusgaser täcker den för närvarande bara koldioxidutsläpp, med undantag för Nederländerna, som har valt utsläpp från kväveoxid. Från 2013 , Kommer omfattningen av ETS att utvidgas till att även omfatta andra sektorer och växthusgaser. Koldioxidutsläpp från petrokemikalier, ammoniak och aluminium kommer att inkluderas, liksom N2O-utsläpp f Rom produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyokalinsyra samt perfluorkolväten från aluminiumsektorn Fångst, transport och geologisk lagring av alla växthusgasutsläpp kommer också att täckas. Dessa sektorer kommer att få ersättning gratis enligt EU-omfattande regler i På samma sätt som andra industrisektorer som redan omfattas. Från och med 2012 kommer luftfart också att ingå i EU: s system för utsläppsrätter. Om små anläggningar utesluts från tillämpningsområdet. Ett stort antal installationer som avger relativt låga koldioxidutsläpp omfattas för närvarande av ETS Och bekymmer har höjts över kostnadseffektiviteten av deras införlivande. Från och med 2013 får medlemsstaterna tillåta att dessa installationer avlägsnas från ETS på vissa villkor. De berörda anläggningarna är de vars rapporterade utsläpp var lägre än 25 000 ton CO2-ekvivalent I var och en av de tre år som föregår ansökningsåret för förbränningsanläggningar, en ytterligare kapacitetsgräns på 35 MW app Lögner Dessutom får medlemsstaterna möjlighet att utesluta anläggningar som drivs av sjukhus. Installationerna kan uteslutas från ETS endast om de kommer att omfattas av åtgärder som ger ett motsvarande bidrag till utsläppsminskningar. Hur många utsläppskrediter från tredje land kommer att vara Tillåtet. För den andra handelsperioden tillåter medlemsstaterna att deras operatörer använder betydande mängder krediter som genereras av utsläppsbesparande projekt som genomförs i tredjeländer för att täcka en del av sina utsläpp på samma sätt som de använder utsläppsrätter. Det reviderade direktivet utökar rättigheterna to use these credits for the third trading period and allows a limited additional quantity to be used in such a way that the overall use of credits is limited to 50 of the EU-wide reductions over the period 2008-2020 For existing installations, and excluding new sectors within the scope, this will represent a total level of access of approximately 1 6 billion credits over the per iod 2008-2020 In practice, this means that existing operators will be able to use credits up to a minimum of 11 of their allocation during the period 2008-2012, while a top-up is foreseen for operators with the lowest sum of free allocation and allowed use of credits in the 2008-2012 period New sectors and new entrants in the third trading period will have a guaranteed minimum access of 4 5 of their verified emissions during the period 2013-2020 For the aviation sector, the minimum access will be 1 5 The precise percentages will be determined through comitology. These projects must be officially recognised under the Kyoto Protocol s Joint Implementation JI mechanism covering projects carried out in countries with an emissions reduction target under the Protocol or Clean Development Mechanism CDM for projects undertaken in developing countries Credits from JI projects are known as Emission Reduction Units ERUs while those from CDM projects are called Certified Emission Reductions CERs. On the quality side only credits from project types eligible for use in the EU trading scheme during the period 2008-2012 will be accepted in the period 2013-2020 Furthermore, from 1 January 2013 measures may be applied to restrict the use of specific credits from project types Such a quality control mechanism is needed to assure the environmental and economic integrity of future project types. To create greater flexibility, and in the absence of an international agreement being concluded by 31 December 2009, credits could be used in accordance with agreements concluded with third countries The use of these credits should however not increase the overall number beyond 50 of the required reductions Such agreements would not be required for new projects that started from 2013 onwards in Least Developed Countries. Based on a stricter emissions reduction in the context of a satisfactory international agreement additional access to credits could be allowed, as well as the use of additional type s of project credits or other mechanisms created under the international agreement However, once an international agreement has been reached, from January 2013 onwards only credits from projects in third countries that have ratified the agreement or from additional types of project approved by the Commission will be eligible for use in the Community scheme. Will it be possible to use credits from carbon sinks like forests. No Before making its proposal, the Commission analysed the possibility of allowing credits from certain types of land use, land-use change and forestry LULUCF projects which absorb carbon from the atmosphere It concluded that doing so could undermine the environmental integrity of the EU ETS, for the following reasons. LULUCF projects cannot physically deliver permanent emissions reductions Insufficient solutions have been developed to deal with the uncertainties, non-permanence of carbon storage and potential emissions leakage problems arising from such projects The te mporary and reversible nature of such activities would pose considerable risks in a company-based trading system and impose great liability risks on Member States. The inclusion of LULUCF projects in the ETS would require a quality of monitoring and reporting comparable to the monitoring and reporting of emissions from installations currently covered by the system This is not available at present and is likely to incur costs which would substantially reduce the attractiveness of including such projects. The simplicity, transparency and predictability of the ETS would be considerably reduced Moreover, the sheer quantity of potential credits entering the system could undermine the functioning of the carbon market unless their role were limited, in which case their potential benefits would become marginal. The Commission, the Council and the European Parliament believe that global deforestation can be better addressed through other instruments For example, using part of the proceeds from auc tioning allowances in the EU ETS could generate additional means to invest in LULUCF activities both inside and outside the EU, and may provide a model for future expansion In this respect the Commission has proposed to set up the Global Forest Carbon Mechanism that would be a performance-based system for financing reductions in deforestation levels in developing countries. Besides those already mentioned, are there other credits that could be used in the revised ETS. Yes Projects in EU Member States which reduce greenhouse gas emissions not covered by the ETS could issue credits These Community projects would need to be managed according to common EU provisions set up by the Commission in order to be tradable throughout the system Such provisions would be adopted only for projects that cannot be realised through inclusion in the ETS The provisions will seek to ensure that credits from Community projects do not result in double-counting of emission reductions nor impede other policy meas ures to reduce emissions not covered by the ETS, and that they are based on simple, easily administered rules. Are there measures in place to ensure that the price of allowances won t fall sharply during the third trading period. A stable and predictable regulatory framework is vital for market stability The revised Directive makes the regulatory framework as predictable as possible in order to boost stability and rule out policy-induced volatility Important elements in this respect are the determination of the cap on emissions in the Directive well in advance of the start of the trading period, a linear reduction factor for the cap on emissions which continues to apply also beyond 2020 and the extension of the trading period from 5 to 8 years The sharp fall in the allowance price during the first trading period was due to over-allocation of allowances which could not be banked for use in the second trading period For the second and subsequent trading periods, Member States are obliged t o allow the banking of allowances from one period to the next and therefore the end of one trading period is not expected to have any impact on the price. A new provision will apply as of 2013 in case of excessive price fluctuations in the allowance market If, for more than six consecutive months, the allowance price is more than three times the average price of allowances during the two preceding years on the European market, the Commission will convene a meeting with Member States If it is found that the price evolution does not correspond to market fundamentals, the Commission may either allow Member States to bring forward the auctioning of a part of the quantity to be auctioned, or allow them to auction up to 25 of the remaining allowances in the new entrant reserve. The price of allowances is determined by supply and demand and reflects fundamental factors like economic growth, fuel prices, rainfall and wind availability of renewable energy and temperature demand for heating and co oling etc A degree of uncertainty is inevitable for such factors The markets, however, allow participants to hedge the risks that may result from changes in allowances prices. Are there any provisions for linking the EU ETS to other emissions trading systems. Yes One of the key means to reduce emissions more cost-effectively is to enhance and further develop the global carbon market The Commission sees the EU ETS as an important building block for the development of a global network of emission trading systems Linking other national or regional cap-and-trade emissions trading systems to the EU ETS can create a bigger market, potentially lowering the aggregate cost of reducing greenhouse gas emissions The increased liquidity and reduced price volatility that this would entail would improve the functioning of markets for emission allowances This may lead to a global network of trading systems in which participants, including legal entities, can buy emission allowances to fulfil their respe ctive reduction commitments. The EU is keen to work with the new US Administration to build a transatlantic and indeed global carbon market to act as the motor of a concerted international push to combat climate change. While the original Directive allows for linking the EU ETS with other industrialised countries that have ratified the Kyoto Protocol, the new rules allow for linking with any country or administrative entity such as a state or group of states under a federal system which has established a compatible mandatory cap-and-trade system whose design elements would not undermine the environmental integrity of the EU ETS Where such systems cap absolute emissions, there would be mutual recognition of allowances issued by them and the EU ETS. What is a Community registry and how does it work. Registries are standardised electronic databases ensuring the accurate accounting of the issuance, holding, transfer and cancellation of emission allowances As a signatory to the Kyoto Protocol i n its own right, the Community is also obliged to maintain a registry This is the Community Registry, which is distinct from the registries of Member States Allowances issued from 1 January 2013 onwards will be held in the Community registry instead of in national registries. Will there be any changes to monitoring, reporting and verification requirements. The Commission will adopt a new Regulation through the comitology procedure by 31 December 2011 governing the monitoring and reporting of emissions from the activities listed in Annex I of the Directive A separate Regulation on the verification of emission reports and the accreditation of verifiers should specify conditions for accreditation, mutual recognition and cancellation of accreditation for verifiers, and for supervision and peer review as appropriate. What provision will be made for new entrants into the market. Five percent of the total quantity of allowances will be put into a reserve for new installations or airlines that ent er the system after 2013 new entrants The allocations from this reserve should mirror the allocations to corresponding existing installations. A part of the new entrant reserve, amounting to 300 million allowances, will be made available to support the investments in up to 12 demonstration projects using the carbon capture and storage technology and demonstration projects using innovative renewable energy technologies There should be a fair geographical distribution of the projects. In principle, any allowances remaining in the reserve shall be distributed to Member States for auctioning The distribution key shall take into account the level to which installations in Member States have benefited from this reserve. What has been agreed with respect to the financing of the 12 carbon capture and storage demonstration projects requested by a previous European Council. The European Parliament s Environment Committee tabled an amendment to the EU ETS Directive requiring allowances in the new ent rant reserve to be set aside in order to co-finance up to 12 demonstration projects as requested by the European Council in spring 2007 This amendment has later been extended to include also innovative renewable energy technologies that are not commercially viable yet Projects shall be selected on the basis of objective and transparent criteria that include requirements for knowledge sharing Support shall be given from the proceeds of these allowances via Member States and shall be complementary to substantial co-financing by the operator of the installation No project shall receive support via this mechanism that exceeds 15 of the total number of allowances i e 45 million allowances available for this purpose The Member State may choose to co-finance the project as well, but will in any case transfer the market value of the attributed allowances to the operator, who will not receive any allowances. A total of 300 million allowances will therefore be set aside until 2015 for this purpos e. What is the role of an international agreement and its potential impact on EU ETS. When an international agreement is reached, the Commission shall submit a report to the European Parliament and the Council assessing the nature of the measures agreed upon in the international agreement and their implications, in particular with respect to the risk of carbon leakage On the basis of this report, the Commission shall then adopt a legislative proposal amending the present Directive as appropriate. For the effects on the use of credits from Joint Implementation and Clean Development Mechanism projects, please see the reply to question 20.What are the next steps. Member States have to bring into force the legal instruments necessary to comply with certain provisions of the revised Directive by 31 December 2009 This concerns the collection of duly substantiated and verified emissions data from installations that will only be covered by the EU ETS as from 2013, and the national lists of install ations and the allocation to each one For the remaining provisions, the national laws, regulations and administrative provisions only have to be ready by 31 December 2012.The Commission has already started the work on implementation For example, the collection and analysis of data for use in relation to carbon leakage is ongoing list of sectors due end 2009 Work is also ongoing to prepare the Regulation on timing, administration and other aspects of auctioning due by June 2010 , the harmonised allocation rules due end 2010 and the two Regulations on monitoring and reporting of emissions and verification of emissions and accreditation of verifiers due end 2011.EU Emissions Trading System - the future of the System. The UK believes that the EU Emissions Trading System EU ETS , the world s largest cap and trade system, should remain the cornerstone of EU energy and climate change policy The EU ETS demonstrates Europe s ambition to act as a global leader in the fight against climate change through the delivery of a functional and effective carbon market The continued success of EU ETS is vital in helping the EU to meet its 2030 and 2050 targets at least cost, and in laying the foundations of a global carbon market. EU Emissions Trading System Issues and Reforms. The EU ETS market currently has a surplus of around 2 billion allowances equivalent to a year s worth of allowances under the EU ETS cap which, if not tackled, is expected to depress the signal for low-carbon investment for at least a decade, and is likely to increase the overall costs of meeting our future emissions reduction targets. The surplus is the result of a combination of factors, which include. An unanticipated shock - the economic recession. A weak 2020 target out of line with a least cost pathway to achieve 2050 emissions reduction goals and. Access to project credits within the EU ETS cap. In order to address the surplus allowances and move towards a low carbon economy cost effectively, the ETS must be refo rmed and strengthened Currently, there are two EU ETS proposals to realise these aims. EU ETS Phase IV wider 2021-2030 reform of the EU ETS addressing aspects such as overall ambition, carbon leakage, and support for modernisation of the energy sector and technological innovation and. Market Stability Reserve MSR an agreed measure to address the surplus of 2 billion allowances in the system, strengthen the investment signal and improve the resilience of the EU ETS. EU ETS Phase IV 2021-2030.In July 2015, the European Commission published a legislative proposal to reform the EU ETS for the next phase 2021-2030 Key elements of the Commission s proposals include increasing the rate at which the cap on emissions decreases each year, preserving auctioning as the main method of allocating allowances, reducing the number of industrial sectors considered at risk of carbon leakage, setting up of an Innovation Fund to support the development of Carbon Capture and Storage CCS , innovative renewables and industrial innovation projects across the EU, and a fund to support energy sector modernisation in lower income Member States. The UK welcomes these proposals as a step towards creating a more robust and effective system In particular the proposed split between auctioning and free allocation of allowances, the broad scope of the new Innovation Fund and the rationalisation of the carbon leakage list are all positives measures to strengthen the EU ETS However, there remain issues with the proposal which must be addressed in order to create a more effective system In order to provide the right incentives to achieve abatement at least cost, while supporting industry through the transition to a low-carbon economy, the UK supports. An EU ETS cap in line with the EU s target of at least 40 domestic Greenhouse House Gas emission reductions by 2030, honouring the October 2014 European Council Conclusions. A secure, liquid carbon market This is critical to provide the right incentives for inst allations to reduce their emissions, driving cost-effective abatement and innovation. Targeted, cost-effective and risk-based carbon leakage support In the context of a declining supply of free allocation, support should be focused on those sectors at greatest risk of carbon leakage in order to minimise carbon leakage overall, with lower risk sectors also receiving support A strong evidence base is vital to achieve this. The minimisation of administrative burdens on operators, especially small emitters It is vital that costs for all operators are kept as low as possible in order to reduce competitiveness impacts of EU ETS. Transparent and cost-effective administration of the funds to support decarbonisation of UK and EU industrial and energy sectors The Innovation and Modernisation Funds must help drive decarbonisation, which will be key to allowing the EU to meet its 2030 and 2050 targets. Further details can be found in the UK Policy Position Paper. Please contact the DECC EU ETS team if you would like to contribute your comments and ideas about the future of the EU ETS at. Market Stability Reserve. In September 2015, the EU Council voted to introduce a Market Stability Reserve MSR to the EU ETS this followed approval by the European Parliament in July 2015 The MSR will be implemented from the beginning of 2019 and is a robust, predictable rule-based mechanism for adjusting the volume of auctioned allowances, with the aim of making supply respond to changing circumstances such as an unanticipated shock , as in natural markets, and promoting market balance. The MSR will tackle the estimated 2 billion surplus of allowances that has built up in the EU ETS by placing approximately 1 5 billion allowances directly in to the reserve before 2021, the start of Phase IV of the EU ETS When the surplus is above an upper threshold the MSR will remove allowances from the market and place them in a reserve, and allowances will be returned from the reserve when the surplus falls below a lower threshold or if prices increase sharply. Tackling the surplus of allowances will strengthen incentives for low-carbon technologies and provide an effective, long-term carbon price signal that develops smoothly, protecting industry against prices rising too quickly in the future Further details on the MSR can be found on the European Commission s website. The UK played a prominent role in achieving agreement to a strong and effective MSR, which will help to ensure Europe can meet long-term emission reduction obligations cost-effectively. To inform the UK position, the Government carried out analysis of the impacts of a range of MSR scenarios, including carbon price analysis from market analysts Further information on the UK position can be found in our policy paper UK government s analysis is set out in our analytical paper and in January 2015, we published an external research report commissioned by the Department of Energy Climate Change and undertaken by Ecofys and London School o f Economics LSE , to assess design options for a Market Stability Reserve The final report and associated peer review are available. Please contact the DECC EU ETS team if you would like more information on the MSR. Engagement and evidence gathering. To expand our evidence base on how the EU ETS should be reformed and to inform the government s position on structural reform in the EU ETS, the Department of Energy and Climate Change commissioned a research project on approaches to cap-setting and the importance of price certainty in the EU ETS The report was produced by Ecofys UK Ltd and Oxford Energy Associates and peer reviewed by Dr Herman Vollebergh Erasmus University, Rotterdam. The European Commission launched two stakeholder consultations in 2014 covering the reform of the EU ETS post-2020 The UK responses to the carbon leakage and wider Phase IV reform consultations are available online. The place of the UK Emissions Trading Scheme in the UK Climate Change Programme. This page provide s a brief description of the UK Emissions Trading Scheme, and its role in the UK Climate Change Programme, drawing on material in our paper, Smith and Swierzbinski 2007 The UK ETS, the world s first large scale application of emissions trading to greenhouse gases, began in 2002, significantly predating the development and introduction of the EU ETS in 2005 Smith and Swierzbinski 2007 analyses the performance of the UK ETS, based on trading and compliance data from the first three years of operation A summary of our conclusions can be read here. Full Reference Stephen Smith and Joseph Swierzbinski 2007 Assessing the performance of the UK Emissions Trading Scheme , Environmental and Resource Economics 37 1 , pp 131-158 ISSN 0924-6460 DOI 10 1007 s10640-007-9108-5 file at SpringerLink. Extensive material on more recent UK policy developments can be found on the DEFRA website which also provides links to documentation of the EU Emissions Trading Scheme. The UK Climate Change Programme. Under t he Kyoto Protocol the EU accepted a commitment to reduce greenhouse gas emissions by 8 per cent by 2008-2012, as measured against a baseline of the 1990 emissions level Within this overall 8 per cent EU abatement target, the United Kingdom was required to achieve a 12 5 per cent emissions reduction In addition, however, the UK unilaterally stated a policy goal of reducing CO2 emissions to 20 per cent below 1990 levels by 2010.The UK s Climate Change Programme implemented a package of measures designed to achieve the UK s Kyoto commitments, and the subsequent tougher unilateral UK abatement target The programme makes use of three different economic instruments, which have interlocking functions. the Climate Change Levy CCL , an environmental tax. negotiated sectoral Climate Change Agreements. the UK Emissions Trading Scheme. The Climate Change Levy. The Climate Change Levy was announced in the 1999 Budget, and took effect from April 2001 It takes the form of a single-stage excise, imposed at the time of supply to energy users in industry, the public sector and agriculture, at varying tax rates per unit of energy, depending on the fuel type The tax is applied to gas and coal at a rate of 0 15 pence per kWh, to non-transport LPG at 0 07 p kWh and to electricity at 0 43 p kWh Fuels supplied for transport, for non-fuel uses, for electricity generation and to the household sector are exempted from the tax There are also exemptions from the tax for energy generated in good quality CHP combined heat and power plants, for fuels derived from waste, and for renewable energy sources such as wind and solar power. Firms in energy-intensive sectors which have negotiated Climate Change Agreements see below benefit from an 80 per cent discount from the Climate Change Levy The relevance of the Climate Change Levy to the Emissions Trading Scheme is that this 80 discount establishes a financial incentive for industrial sectors to conclude Climate Change Agreements, which, in turn, provide th e majority of trading participants in the ETS. Climate Change Agreements. Climate Change Agreements are negotiated agreements between sectoral industry organisations and the government More than 40 industry associations, representing some 6000 companies, have negotiated CCAs with the environment department DEFRA , under which they have taken on collective quantitative targets for improvements in energy-efficiency or carbon emissions, in return for an 80 per cent discount from the Climate Change Levy. The agreements can, in principle, take a number of different forms They can relate either to carbon emissions, or to energy use In addition, they may be specified in either absolute or relative terms, in other words, as a reduction of energy use or emissions in tonnes, or as a reduction in the rate of energy use or emissions per unit of output In practice, the overwhelming majority 39 of the original 44 agreements have set targets for energy use relative to output, in other words, have been agreements for improvements in energy efficiency Four agreements have spe cified absolute targets for reduced energy use those concerning aerospace, steel, supermarkets and wall coverings One agreement, for the aluminium industry, set a target for emissions per unit of output. The agreements all have a two-tier structure, specifying obligations for the sector as a whole, and translating these obligations into targets for each individual firm Enforcement procedures pay attention both to the sectoral outcome, and to individual firms responsibility for the sectoral outcome No enforcement action is taken if the sector as a whole meets its obligations, but where the sector falls short of its target, non-compliant firms are identified and are liable to penalties. Each CCA sets a final target for 2010, and interim targets for alternate years 2002, 2004, 2006 and 2008 Failure to meet the required target carries a penalty in the form of the loss of the 80 per cent Climate Change Levy discount for the subsequent two years. The third element in the Climate Change Programm e was an emissions trading scheme for greenhouse gases, which was launched in April 2002, with an initial five year lifespan 2002-06 The scheme aims to provide flexibility for individual firms in their compliance with greenhouse gas abatement obligations, so as to reduce the economic cost of achieving a given abatement total A second, overt, objective of the emissions trading scheme is to establish the London financial markets as the global location for environmental permit trading The scheme regulates overall emissions of the six groups of greenhouse gases covered by the Kyoto Protocol, weighted according to global warming potential Individual emission limits defined under the scheme, and the unit used for trading, are defined in terms of tonnes of carbon dioxide equivalent tCO2-e. There are two principal groups of potential participants in emissions trading, referred to as direct participants and agreement participants. Direct participants DPs are the 32 firms who entered the scheme as a result of an auction of subsidy payments conducted by the government in March 2002 This auction allowed any organisation to offer abatement of its UK emissions over the period 2002-6, as against baseline emissions in 1998-2000, in exchange for a subsidy per tonne Firms entering the auction were required to commit to a specified level of abatement in 2006, and to make phased progress towards it in the intermediate years 2002-5, with the 2002 target being 20 of the 2006 target, rising to 40 , 60 and 80 in each of the subsequent years As a result, a direct participant making a commitment to abate by 1 tonne in 2006 would be committed to a total abatement of 3 tonnes over the period 2002-6 as a whole. The auction aimed to buy as much abatement as possible, using a fixed budget of 215m The auction was conducted using a descending clock format, with a starting price per tonne of abatement in 2006 of 100 After nine auction rounds, a market-clearing price was established of 53 37 per tonne o f CO2-equivalent In exchange for a subsidy payment at this level, the DPs were assigned abatement commitments totalling 3 96 million tonnes of CO2e 1 1 million tonnes C in 2006, and the corresponding phased abatement obligations for the intermediate years Once the intermediate-year commitments implied by the 2006 target are taken into account, the auction closing price of 53 37 per tonne of CO2e abatement in 2006 is equivalent to a subsidy payment of 17 79 per tonne of CO2e abatement in a single year. The direct participants are subject to a cap-and-trade system of emissions trading, being allocated allowances equal to their baseline emissions, minus the contracted abatement commitment for each year They may use trading to meet their abatement commitments, and can sell allowances in the ETS if their abatement exceeds the contracted level. Agreement participants are the 6000 firms covered by Climate Change Agreements CCAs These firms can generate and sell allowances by exceeding their neg otiated emission-reduction targets, or alternatively, can achieve compliance with their obligations under the agreement by purchasing permits in place of some or all of their abatement obligations For these firms, emissions trading is effectively a baseline-and-credit system of emissions trading, and participation in trading by individual firms is wholly voluntary In practice, about a quarter of the 6000 firms covered by CCAs participated in emissions trading. An interlocking relationship between the three market-based components of the Climate Change Programme underpins the involvement of agreement participants in the UK ETS These firms may choose to participate in the ETS to meet compliance obligations which result from their participation in sectoral Climate Change Agreements In turn, the primary financial motivation for industrial sectors to conclude CCAs with the government was the substantial 80 reduction to which they were then entitled in the energy tax, the Climate Change Levy.
No comments:
Post a Comment